Nu har rektorer och förskolechefer gjort sin årliga LIKA-värdering i Skellefteå Kommun. Nu börjar ett spännande arbete att sammanställa detta och göra analyser av vad det innebär och hur vi skall gå vidare med alla skolformernas digitalisering. Se vilka möjligheter och hinder som finns i de olika verksamheterna.

LIKA

 

 

Flera spännande saker förväntas presenteras nu i april. Förutom Skolkommissionens rapport den 20:e, så lanseras på självaste Valborgsmässoafton modulen Leda digitalisering. Leda digitalisering är ett processtöd för skolledare och huvudmän att inventera den egna verksamheten samtidigt som det ger ökad kunskap om digitaliseringens möjligheter på organisationsnivå. Syftet med processtödet är att inventera den egna organisationens styrkor och utvecklingsområden för att slutligen landa i en genomarbetad och förankrad utvecklingsplan på skol- och/eller huvudmannanivå. Utmaningen består i att få till en genomarbetat hållbar plan, då den rekommenderade tidsåtgången är 24 veckor totalt.

Läraren finns I Kramfors. Eleverna går skola i Dorotea. Det är nio elever I gruppen. Längst bak i klassrummet sitter också en vuxen resurs som fungerar som handledare. Ämnet är tyska. Jag är inbjuden som åhörare via en videolänk i Acano. Samma länk som Gulla Schornack och hennes elever använder för att mötas online.

gulla förklararGulla Schornack Lärare i tyska, specialpedagog och IKT-utvecklare. Hon trycker hårt på vikten av att skapa goda relationer med sina elever, även via skärmen. Börjar lektionen med att prata personligt med gruppen. Ex: ”Hej! Jag ser att du är i fel klassrum. Tror att din lärare i rummet bredvid kommer att bli besviken om du inte dyker upp.” Listan på dagens arbetsuppgifter är uppskriven på White boarden som hon har bakom sig. Lektion De börjar med att lyssna på gulla skriver på tavlantexten och eleverna följer med i läroboken.  Sen ska de översätta texten muntligt, två och två. Gulla skriver upp frågeord som de ska använda I sitt arbete och förklarar utförligt vad frågeorden betyder. Eleverna lyssnar uppmärksamt och ställer frågor genom att räcka upp handen.

I Google drive har Gulla lagt allt arbete eleverna ska jobba med. De laddar också upp sina arbeten i driven när de jobbat klart. Hon kommenterar i deras dokument när de blir klara med uppgiften och när lektionen är slut. Det gör hon genom videoklipp som hon spelar in till varje elevs uppgift.

Eleverna önskar att de ska få spela Kahoot trots att det inte är inplanerat för dagen men Gulla lyssnar till deras önskemål och sen kör vi en Kahoot där även jag blir inbjuden. En märklig känsla att spela spel med människor som befinner sig i andra delar av landet. Eleverna får en läxa i slutet av lektionen och den ligger både på Google drive och i Infomentor. De får också feedback på orden i ”kahooten” som de behöver träna mer på.

Reflektioner

Elever och Gulla har en trivsam atmosfär tillsammans i ”klassrummet”. Eleverna jobbar koncentrerat och verkar tycka att det är ganska roligt. De har en plan b om teknikstrul inträffar som innebär att fortsätta arbeta vidare i delade dokument på Google drive även om videolänken skulle strula. Alla uppgifter ligger som delade dokument på Google drive.

När de ska se film på torsdagar skickar Gulla en länk till filmen via Google drive och eleven klickar på länken och ser på filmen i sin egen dator. Det tar för mycket av nätet om de ska se filmen via mötesprogrammet Acano.

Fjärrundervisningen som hon bedriver är väldigt lik vanlig fungerade undervisning och väldigt olik på samma gång. Likheten ligger i det faktum att upplägget är precis som vilken språklektion som helst men skillnaderna ligger i att

  • allt görs digitalt, förutom att de läser texten i en vanlig bok.
  • hon befinner sig fysiskt på en helt annan plats, men hon är oerhört noga med att skapa och upprätthålla goda relationer med sina elever och det är i likhet med all undervisning den viktigaste förutsättningen för att allt detta ska fungera så bra.

Elisabeth Lindström, Modersmålsenheten, Skellefteå