Bra att SKL trycker på. Väntar fortfarande på att regeringen ska fatta beslut om den nationella strategin för skolans  digitalisering…….

Elever och lärare kan få stort stöd av digitala verktyg. Men Sverige ligger efter i utvecklingen. SKL föreslår därför en nationell kraftsamling för skolans digitala arbetsmetoder och teknik.

Källa: Nationell satsning nödvändig för skolans digitalisering – SKL

affisch IKT-dag förskola 8januari liggande

Utveckla ert arbete med Lärplatta! Under förmiddagen kommer det att finns 8 valbara workshops med olika teman för pedagogiskt arbete med Lärplatta i förskola. En förmiddag för inspiration men också för att själva få jobba och prova på olika appar knutna till respektive område. För de som håller på att erövra området men också för de som kommit en bit längre med sitt digitala verktyg

Valbara Workshops inom områdena: matematik, film, delaktighet, nyanlända, QR-koder, kodlek, pedagogisk dokumentation, grundläggande hantering

anmälan: Lärplatta

 

 

Kvarnsell

Håkan Fleischer fil. dr i pedagogik och Helena Kvarnsell, lärare i matematik, NO och teknik har tillsammans skrivit boken ”Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik”. I den berättar författarna att digitala verktyg måste användas på rätt sätt för att leda till lärande. Det senaste resultatet från PISA visar till och med att om IKT används fel kan resultaten gå nedåt. Ibland används IKT bara som ett verktyg för färdighetsträning, men man kan göra så mycket mer än så.

För att utveckla elevernas kunskaper med hjälp av digitala verktyg måste vi utgå från pedagogik snarare än teknik. Vi måste hitta strategier och förhållningssätt för hur digitala verktyg kan användas för att skapa fördjupad kunskap.

Digitaliseringen ger stora fördelar. Den skapar motivation. Undervisningen blir helt enkelt roligare. Med hjälp av IKT kan eleverna på ett bättre sätt vara med och utforma inlärningen. Det blir lättare att sätta upp mål och planera tillsammans. Digitaliseringen effektiviserar och frigör tid, t ex till reflektion. Det gör i sin tur att kunskaperna fastnar bättre. Med digitala verktyg kan vi lättare hitta kunskaperna utanför klassrummet. Vi kan samarbeta med människor var de än må vara i världen. Att ta kontakt med experter inom olika områden har blivit så mycket lättare tack vare IKT. Digitaliseringen gör att tysta elever får komma till tals t ex vid klassråd eller när läraren frågar efter egna åsikter. Det blir lättare att få in anonyma svar. Språkhinder övervinns också lättare då texten är digital. De digitala verktygen synliggör elevernas kunskaper. Det är lättare att hitta en större publik då den färdiga produkten kan visas upp för vårdnadshavare, släkt och vänner eller varför inte för hela världen. Det skapar också motivation.

IKT för alltså med sig stora fördelar för både lärare och elever men också en del fallgropar som vi måste lära oss att undvika. Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell menar alltså att om läraren bara använder tekniken för att den finns där och inte först tänker på pedagogiken sker ingen utveckling. I boken diskuteras fyra faktorer som är bra att tänka igenom när man planerar ett nytt arbetsområde: Motivation, Målorientering, Reflektion och Social interaktion. Viktiga frågor som man kan tänka igenom till respektive faktor finns i Helenas prezi-presentation.

När vi nu har tillgång till IKT i skolan måste vi använda det till att höja och fördjupa elevernas kunskaper. Den nya tekniken är här för att stanna och den utvecklas hela tiden. Skolan kan inte blunda och låta bli att följa med i denna utveckling.